Till mina pojkar

Minns  det som det var i går
dina ögon öppnades och du log mot mig
första gången du såg ljus
När du grät så tog jag dig i min famn
Du var min men ändå bara till låns

En doft så naturlig
ett leende så äkta som det kan bli
ett skrik
ett gråt
du sökte värme och närhet

Du växte upp
dina små ben bar iväg dig på äventyr och bus
Mycket skratt och grått
mycket känslor och bråk

Vi har våra stunder när det är bara vi
utan intrång från annat håll

Men saker händer och tiden går
men min moderskärlek till dig består

Älskar dig min son

/Mamma


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0